Hoppa till innehåll

Dagbok från ett hemligt land

Få en inblick i två missionärers liv i ett centralasiatiskt land. Diana och hennes man kommer utifrån och av säkerhetsskäl kan vi inte avslöja vilket land de är ifrån och var i Centralasien de arbetar. Följ med en vecka i deras vardagsliv, läs om människor de möter och hur de anpassar sig till kulturen.

Foto: Privat och Marcos Paulo Prado

Dagbok av Diana:

Torsdag den 18 september

Idag började vi dagen med andakt. Just nu läser jag och min man ett kapitel ur Matteus som vi sedan diskuterar. Vi fokuserar på att lära oss hur Jesus möter människor och hur vi kan bli lika honom i det. Idag läste vi kapitel 15 och förundrades över hur mycket mirakel som sker kring Jesus. Detta är något vi längtar efter att se mer av och vi blir uppmuntrande att be frimodiga böner.

Efter andakten gick jag och min dotter till ett nytt gym i stan. De har gjort reklam för träningspass tillsammans med sitt barn och det känns som ett bra tillfälle att lära känna andra mammor. Tyvärr hade många deltagare hoppat av under sommaren så de hade inte träningspasset längre men jag skrev upp mig på intresselistan och hoppas att de kör i gång igen. Men det fanns andra pass att vara med på så imorgon blir det träning för mig och jag hoppas kunna lära känna några nya vänner. När vi kom hem pluggade vi språk, idag har jag övat glosor. Efter lunch gick vi på bönepromenad och bad för vår stad.

Fredag den 19 september

Idag gick jag på mitt första träningspass. Det var riktigt jobbigt, en timme med intensiv träning men efteråt fick jag prata med några av tjejerna i omklädningsrummet och lära känna dem lite. Det kändes roligt att få kontakt med några tjejer i min egen ålder och jag ser fram emot att gå dit igen. Det blev en naturlig mötesplats och jag hoppas att jag kan få några vänner där.

Efter det kom vår vän hem till oss. Han och hans fru har för en månad sedan fått en dotter och han ville bara hälsa på oss och visa upp sin dotter. Det kändes fint att han kom förbi. Vi hade andakt, bad och efter lunch läste vi och diskuterade en bok om kulturförståelse och studerade lite språk. Vi har stött på många kulturskillnader och har ibland haft svårt att navigera men att läsa en bok om kulturen vi lever i har hjälpt oss att förstå människorna här lite mer och vad som är viktigt för oss att tänka på för att inte bli missförstådda i kulturen vi lever i.

Lördag den 20 september

Idag är vår lediga dag. Jag vaknade med en väldig träningsvärk. Jag bakade en banankaka som vi ska bjuda på ikväll när vi ska få gäster. Precis när den var klar knackade det på dörren. Det var en granne som sa att idag är det städdag för alla som bor i vårt hus och vi ska tillsammans städa innegården. Så jag gick ut och hjälpte till. Ärligt talat blev det inte så mycket finare. Det kändes mest som att vi flyttade runt jordhögar och krattade runt pinnar. Men det blev ett bra tillfälle att lära känna mina grannar, de flesta var inte så pratglada men jag fick kontakt med några. Kvinnan som höll i städdagen var pratglad och lät mig öva på att prata språket vi studerar.

Efter ett tag kom en tjej med sin son. Hon hörde på hur jag pratade att jag kommer utifrån. Hon jobbade som engelsklärare på ett universitet men var nu mammaledig och ville gärna ha någon att öva sin engelska med. Det visade sig att hon bor tre våningar över oss och är lika gammal som jag. Vi pratade en lång stund och bytte sedan nummer för att kunna fortsätta träffas och lära känna varandra mer. På kvällen lagade vi mat och spenderade tid med vår vän som kom på besök.

Söndag den 21 september

Idag gick vi till kyrkan på förmiddagen. Då vi inte varit här så länge och inte kan språket så bra är det svårt att hänga med i en gudstjänst. Men det är härligt att få sjunga lovsång tillsammans och att få känna gemenskap med andra troende i staden. Efter kyrkan gick vi hem och åt lunch, sen tog vi det lugnt på eftermiddagen och vilade och fixade lite hemma. På kvällen gick vi till affären och marknaden för att handla inför veckan.

Foto: Privat

Måndag den 22 september

Idag hade min man språklektion på morgonen medan jag tog hand om vår dotter. Efter lektionen studerade vi lite mer och bakade en kaka inför att en vän på eftermiddagen kom. Vi fikade och spenderade tid tillsammans, vännen är också en arbetare i landet och det var väldigt fint att få träffas och dela erfarenheter och uppmuntra varandra. Min man gick under tiden och handlade inför vår hemgrupp som vi ska ha imorgon. På kvällen lagade vi middag och jag hade ett videosamtal med min syster.

Tisdag den 23 september

I morse hade jag språklektion. Jag träffar en vän och har en lektion med henne ungefär två gånger i veckan. Ibland har hon gjort några övningar till mig som vi gör tillsammans men annars lär jag mig mest genom att vi pratar om livet. Hon jobbar på en resebyrå men på förmiddagarna kommer nästan inga kunder så då kan vi sitta på hennes jobb och öva språk. Min vän talar engelska men ganska begränsat så vi brukar öva på mitt språk en stund och sedan lär jag henne engelska. Efter lektionen gick jag hem, vi åt lunch och bad.

På kvällen hade vi hemgrupp hemma hos oss. Det var många som ställde in och sa att de inte kunde komma den sista halvtimmen, så det kom bara två. Men det blev en trevlig kväll. Vi kallar våra hemgrupper för spelkvällar eftersom att ha bibelstudier är olagligt. Därför börjar vi med att spela ett spel och fika för att sedan läsa Bibeln tillsammans. Idag läste vi Johannes 1:1–18. När vi frågar vad vi kan lära oss om människor i texten, säger en kille som tog emot Jesus för nio månader sedan att vi ska vara som Johannes i vers 6–9, vi är inte ljuset men vi ska vittna om det för dem som inte har hört. Vi måste berätta om Jesus för våra vänner, säger han. Jag blir så glad när jag hör honom själv komma fram till det. Det är ingen som har berättat det för honom, han drog den slutsatsen själv. På kvällen diskade vi och plockade undan efter kvällen.

Onsdag den 24 september

Idag vaknade vi utan el. Det har regnat och åskat hela natten och det låg lite snö på marken. Förra veckan var det 28 grader men i morse var det snö. Vädret svänger snabbt här. Jag blir påmind över hur beroende vi är av el. Min man fick ha sin språklektion via telefonen och jag är så tacksam för att vi har några plattor med gas i vårt hus, annars hade vi inte kunnat göra någon mat. Men efter ett tag kom elen tillbaka och vi hade andakt och bad för dagen och vårt land. Vi fick ett meddelande från våra vänner om att det är dags att plocka av deras äpplen på träden. Mannen i familjen bröt armen förra veckan så vi ska gå dit och hjälpa dem att plocka av deras äpplen. Vi lagade en lasagne och tog med oss som vi hoppas kan underlätta några mål i dagarna framöver.

Namnet är ändrat av säkerhetsskäl.

Fler artiklar

Uigurer på våra hjärtan

Otgoo var på toppen, hamnade på botten – och mötte Jesus

Tron spreds bakom murarna