Ljus i Öster är en allkristen missionsorganisation som grundades 1903. Vi arbetar genom nationella medarbetare för att nå ut till onådda folkgrupper. Vi arbetar framför allt i forna Sovjetunionen, Turkiet, Kina och Mongoliet. I vårt målområde lever många under förföljelse, och en central del av vårt arbete är att främja religionsfrihet både strukturellt och individuellt.
Vi arbetar för att sprida evangeliet till onådda folk och farliga platser, tills Jesu kärlek nått alla folk.
1900-talet
Ljus i Östers grundare Nils Fredrik Höijer
Svenska Missionsförbundet och deras äventyrlige och risktagande Rysslandsmissionär Nils Fredrik Höijer går skilda vägar. Tillsammans med några vänner i Stockholm bildar Höijer den 27 oktober 1903 ”Kommittén för evangelisk mission i Ryssland”. Verksamheten leds av A P Larsson tillsammans med Anna Palmu-Ericsson och Nils Fredrik Höijer blir missionär i Ryssland.
1910-talet
1918 utkom det första numret av tidningen Ljus i Öster.
Tycho Dahlin tar 1912 över som missionsföreståndare. En post han innehar ända till 1940. Första världskriget bryter ut 1914 och i Ryssland blir det revolution 1917, vilket gör det svårt att arbeta inne i landet. Efter kriget predikar våra missionärer för ryska krigsfångar i Tyskland och delar ut Biblar och bibeldelar. I en del läger blir det väckelse och många fångar är troende när de återvänder hem till Ryssland. 1918 kommer det första numret av tidningen Ljus i Öster ut.
1920-talet
Sovjetunionen bildas
Sovjetunionen bildas 1922 och det blir omöjligt med mission. Nils Fredrik Höijer försöker då ta sig in i landet från Alaska, över Berings sund. 1925 förliser hans båt och i sviterna efter det avlider Höijer på Svenska Hospitalet i Seattle. Samma år byter man också namn till Ryska Missionen. Redan då hade man en ovanligt jämställd styrelse, fyra av tolv var kvinnor.
1930-talet
Ryska missionen
Ryska Missionen försöker nå ryska krigsfångar och ryska flyktingar i Finland och Estland, både genom predikan och humanitär hjälp. 1939 bryter Andra världskriget ut.
1940-talet
Byter namn till Slaviska Missionen
Under Andra världskriget lyckas man dela ut en halv miljon Nya testamenten och bibeldelar, inte minst bland ryska flyktingar på olika håll i Europa. Elis Düring blir missionsledare 1940 och 1948 byter man namn till Slaviska Missionen.
1950-talet
Det kommer inte ut mycket information
Det finns inga möjligheter att arbeta i Sovjet eller öststaterna och det kommer inte ut mycket information. Många kristna i Sovjet sitter i fängelse för sin tro. Man arbetar huvudsakligen med slaver i Västeuropa genom nödhjälp, predikan, bibelstudier och bibelkorrespondenskurser.
1960-talet
Under 1960-talet publicerade Ljus i Öster bilder och namn på personer som satt fångna i Sovjetunionen på grund av sin kristna tro.
Ett dramatiskt ledarskifte hände 1964. Samma dag som Ingemar Martinsson efterträder Elis Düring dör Elis, som lett missionen i 24 år. Med den unge Ingemar Martinsson får verksamheten ny fart. 1964 arrangerar man en missionskurs som samlar många ungdomar, av vilka en del kommer att bli ”bibelsmugglare”. Slaviska Missionen kan 1967, som första organisation i världen, hjälpa ryska kristna att föra ut dokument om sin situation som överlämnas till FN:s generalsekreterare U Thant. Därefter följer publicering av listor på namngivna kristna fångar samt upprop och vädjanden för speciellt utsatta fångar.
1970-talet
Kina inkluderas
Kina inkluderas i vår verksamhet. Vi rapporterar om den fruktansvärda kulturrevolutionen. En del kyrkoledare tycker att vi överdriver, men senare har det visat sig vara tvärtom med tanke på alla grymheter som kommit fram. Under denna tid startar i Kina världshistoriens största väckelse någonsin – och den pågår fortfarande. 1977 arresteras ”bibelsmugglarna” Nils-Erik Engström och Bengt Sareld i Sovjet för att, i en specialbyggd bil, ha försökt föra ut material om de kristnas situation. De sitter fängslade i fem månader innan de släpps, under stor medieuppmärksamhet. Året efter förs dubbelt så många biblar in genom att många fler engagerar sig.
1980-talet
Vänförsamlingsidén föds
I samband med Engström/Sareld-fallet föds vänförsamlingsidén. 500 församlingar i Norden ber för vänförsamlingar och att Sovjet ska öppna sig. När Gorbatjov tillträder som regeringschef kommer perestrojka och glasnost, vilket innebär ett unikt töväder och en öppning för kristendomen som inte funnits på 70 år. 1989 faller Berlinmuren.
1990-talet
Berlinmuren och järnridån faller
När Berlinmuren och järnridån faller inträder en ny epok. Många utländska missionsorganisationer väller in bakom den forna järnridån, men få bryr sig om de onådda minoriteterna bortom Baltikum och Östeuropa. Slaviska Missionen har redan i hemlighet riktat in sig mot dessa ända sedan 70-talet och utarbetar nu en ny strategi för sitt arbete där de onådda folkgrupperna kommer i fokus. I denna strategi ligger också att arrangera missionsbibelskolor för att utbilda församlingsgrundare att nå de onådda folken. De svenska missionärerna Daniel och Paulina Brolin kidnappas i Dagestan i Ryssland 1998. Efter 165 dygn i fängelsehålan frisläpps de.
2000-talet
Byter namn till Ljus i Öster
Vid sekelskiftet byter man namn till Ljus i Öster, eftersom arbetet nuförtiden handlar om många andra folkslag än de slaviska. Ljus i Östers styrelse tar 2004 två djärva beslut. Dels bestämmer de sig för att i fortsättningen inte söka några projektbidrag från statliga Sida. Dessutom bestämmer sig styrelsen för att under tre år närmast fördubbla antalet inhemska missionärer – från 170 till över 300. Det växer upp församlingar bland många av de onådda folkgrupperna. Mot alla odds startades 2007 den kristna satellitkanalen Kanal Hayat som sänder på turkiska och några andra turkbesläktade språk dygnet runt.
2007
Kristna kanalen Kanal Hayat föds
Sedan starten 2007 har Ljus i Öster varit med och finansierat arbetet med den kristna satellit- och mediakanalen Kanal Hayat.
2010-talet
Att många av våra missionärer lever under stor fara blev tydligt när pastor Artur Sulejmanov kallblodigt mördades 2010.
I Dagestan, där Brolins kidnappades 1998, skjuts vår samarbetspartner, pastor Artur Sulejmanov, kallblodigt ihjäl i sin bil utanför kyrkan. Förövarna har inte gripits, men var troligen muslimska terrorister. Tyvärr har vi också tvingats att åter prioritera frågorna om religionsfrihet eftersom kristna förföljs i allt högre grad. I en del länder i Centralasien är det till och med värre än under sovjettiden. Vår kinesiska samarbetspartner ”Tillbaka till Jerusalem” sänder ut missionärer till en lång rad länder mellan Kina och Israel.