Vi ser ett nytt Uzbekistan växa fram

Det känns historiskt när vi öppnar rapporterna från Uzbekistan och läser om genombrott efter genombrott. Stora förändringar i landet har följts av ett andligt klimatskifte, och biskop Sergej Netjitajlo, Pingstunionen, ger oss förstahandsinformation.

Pingstunionen i Uzbekistan består av 145 församlingar, varav 43 har egna kyrkobyggnader. Biskop Sergej Netjitajlo berättar att de numera besöks av 116 532 personer. Men nu är det länge sedan protestantiska och evangeliska församlingar kunnat få registreras i landet. De senaste 25 åren har det varit noll stycken. Men 2019 blev ett chockerande år då 8 kristna församlingar fick igenom sin registrering. Med rätt ifylld ansökan och underskrifter från 100 initiativtagare är det nu möjligt. Nu kommer äntligen dessa församlingar kunna fira gudstjänst lagligt.
Ett annat genombrott är att du nu kan resa fritt inom landet utan att bli kroppsvisiterad av polisen. Polisen har helt enkelt slutat att systematiskt genomsöka fordon och kontrollera id-handlingar. 

Sergej berättar att förändringarna i samhället ger en skjuts framåt på många områden. Det byggs nya bönehus, och befintliga kyrkor renoveras. Arbetet utbreds till nya städer och till nya bostadsområden. Förra året fördes dessutom 15 000 biblar in i landet genom Uzbekiska Bibelsällskapet. De flesta på uzbekiska och kazakiska men även på ryska.
Myndigheterna är numera mer positiva till utländska kristna som besöker landet. Så har det inte varit förut.

– Vi upplever att Gud har ödmjukat våra myndigheter, säger Sergej. 
Han berättar att myndigheterna också anstränger sig mer eftersom de vill få in utländska investeringar i ekonomin. Även detta har påverkat församlingar positivt. Ett exempel är byggandet av kärnkraftverket i närheten av staden Gagarin i Jizzakh-regionen, med hjälp av ett utländskt företag. I samband med det har regionen besökts av specialister från olika länder, vars religiösa behov behövts tillgodoses. Tack vare det fick pingstförsamlingen i staden Gagarin registrering. 

Även uzbekerna som folk blir mer och mer vänligt inställda gentemot kristna och dessutom mer intresserade av tron och relationen med Gud. Sergej är övertygad om att Guds ljus inom de troende skiner igenom.  
Många saker de kristna gör har också spridit en väldoft i samhället. Några ungdomar från församlingen i staden Yangi-Yul har börjat städa gatorna. Folk gick förbi och undrade vad som fått dem att göra en sådan sak, och de berättade att de städade för att ära Jesus. Detta gjorde ett starkt intryck även på borgmästaren som tackade dem offentligt. Ungdomarna sitter nu i ett rum hos myndigheterna och utvecklar programmet ”Den rena staden” som nu omfattar nästan alla städer i Uzbekistan. 

Under Covid-19 tiden har församlingarna fortsatt förkunna evangeliet, för människor som både är mer öppna för evangeliet än någonsin, och samtidigt så fyllda av rädsla. Många vill ha förbön så de inte ska bli smittade.

– Det är förbjudet att samlas fler än 2-3 personer på offentliga platser men det är tillräckligt för att fortsätta utföra Herrens missionsuppdrag, berättar Sergej och nämner köerna till mataffärer och apotek som platser att dela. En del av de troende har börjat cykla bara för att kunna hjälpa andra cyklister som fått punka på vägen, och be för dem i samband med det.
Myndigheterna har inte begränsat verksamheten på internet som vuxit fram under Coronakrisen, och pastorer har kunnat lägga upp sina predikningar på sociala medier. En mängd nya onlinegrupper och chattar för kristna har skapats. 

– För våra unga evangelister är det en stor möjlighet att utvecklas som predikanter men även att kunna lära sig att bemöta olika människor med frågor och funderingar, säger Sergej. Han poängterar att de inte slösar någon tid under karantänen. De bygger på bönehusen, besöker varandra i hemmet, läser Bibeln och ber för varandra. 

– Omgivningen smittas av den friden som vi känner inombords. Må Herrens namn förhärligas i allt detta.
Mitt i krisen drabbade en katastrof östra Uzbekistan. En stor damm brast och över 70 000 människor har lämnat sina hem. 

– Vi åkte dit men vårt huvudsakliga mål var inte att förmedla humanitär hjälp, vilket vi också gjorde, utan att ge stöd och tröst till de modlösa människorna som hade förlorat allt, genom att berätta för dem om Guds kärlek. Det är helt enkelt nödvändigt för en människa i en utsatt situation att få höra evangeliet, säger Sergej. 

Vi har tidigare skrivit om att landet förändras, ändå känns det ofattbart att det vi bett om så länge faktiskt händer nu.

Fortsätt bära fram uzbekerna – det fungerar!