Tillsammans med Gå ut mission bygger vi ett missioncenter bland teplantagerna

Ett samarbetsprojekt är på gång för att nå de onådda i Assam regionen i Indien. Ljus i Öster intervjuade Jonas, Gå ut Mission och Magnus, Ljus i Öster för att höra mer om vad samarbetet innebär. 

Gå ut Mission har arbetat i Assam i tio år. Varför Indien och det området?

Jonas: Indien har flest onådda folk som enskilt land. I vissa delstater, generellt i söder, är den kristna kyrkan stark men i den norra delen av landet ser det annorlunda ut. I Assam finns det flera kyrkor men bara några få folkgrupper är berörda av dessa. Majoriteten av folkgrupperna står utanför, det har varit svårt att nå dem på grund av språket och så vidare. Vi jobbar därför med flera olika etniska minoriteter för att nå dem också. 

Nu ska Ljus i Öster gå med som partner och stötta arbetet i Assam. Varför det?

Magnus: För några år sedan började vi titta på vilka möjligheter det finns att jobba i Indien, eftersom det finns många onådda där. Vi hade ett längre samtal med Jonas om Indien och insåg att vi ligger nära varandra i tankesättet kring hur vi jobbar. Vårt DNA är fokus på onådda folk och Gå ut Mission har samma värderingar och är redan på plats i Indien. I stället för att köra var sin grej, kan vi hitta vägar att samarbeta och mobilisera två krafter. 

Hur kommer samarbetet att se ut?

Magnus: Det som vi redan nu har gjort är att Ljus i Öster har gått in med ekonomiskt stöd för att bygga ett missionscenter i Assam. Tanken är att stötta lokala missionärer som tränas och sänds ut. Sedan ser vi en flexibilitet i samarbetet, vi utgår efter behov och tar vara på varandras styrkor.  

Jonas: Ljus i Öster har duktiga bibeltränare och Gå ut Mission tränar ledare som jobbar med evangelisationsinsatser. Tillsammans kan vi systematisera träningen. Vi anar en profetisk fullträff med samarbetet och känner Andens tydliga vägledning. Som organisation satsar vi inte på byggnader, men nu blev det tydligt att vi måste göra det i det här fallet. Vi måste bygga ett missionscenter på grund av läget i Indien just nu. Allt pekar på att det blir svårare att åka till Indien från väst och då måste man tänka om. På grund av corona har spelreglerna förändrats. Vi har lagt mycket tid på att bygga upp det lokala teamet och tillsammans med Ljus i Öster kan vi investera mer i dem som redan är på plats; där blir centret ovärderligt. 

Vad hoppas ni på ska hända i området genom samarbetet? 

Magnus: Vi vill att evangeliet ska få genomsyra hela Assam så att människor kommer till tro och församlingar startas i varje onådd folkgrupp. Det är det vi vill och vi inser att det tar tid. Att vi som organisationer hittar varandra och agerar tillsammans och inte som isolerade öar, gör att vi kan gå längre och djupare. Att samarbeta med dem som tänker lika i grundläggande element är vägen framåt. 

Har ni någon tidsplan?

Jonas: Det finns väldigt många etniska folkgrupper i Assam. Det är som att skicka en person från ett litet samhälle i Skåne till Finland, det finns alltså stora kommunikationshinder. Dessutom finns det stora kulturskillnader. Vi vill nå så många olika folkgrupper som möjligt där det inte finns någon kristen närvaro idag. Det är stora områden, folk bor utspritt och en del folkgrupper finns inte i städerna utan man får gå från by till by. Det är flera års arbete per folkgrupp. Missionscentret kommer att vara en strategisk plats för att samla medarbetare. 

Magnus: Det är alltid svårt att säga något om tidsåtgång. Jag hörde någonstans att de flesta överskattar vad man kan göra på ett år, men underskattar vad man kan göra på fem år. Om fem år har vi förhoppningsvis tränade människor på plats som jobbar hängivet. Frukten ger Gud, det viktiga är att planteringen och vattningen finns. Vi vet att vi skördar det vi sår, förr eller senare. 

Vad finns det för hinder för arbetet och hur övervinner vi dessa?

Jonas: Den hindunationalistiska vågen; man menar att vara indier är att vara hindu. Det är politiskt drivet med religiösa undertoner. Man ser skeptiskt på alla minoriteter, både vad det gäller folkgrupper och religioner. Det är ett andligt krig där människor ställs mot människor. Det övervinner vi med bön. Den mest frekventa förbönen från våra nationella arbetare är att få hjälp med bön för makthavarna och mjuka hjärtan. 

Magnus: En undersökning om demokratisering har visat att det som har påverkat samhällen mest i positiv riktning är att man har predikat evangeliet. Evangeliet självt kan förändra och demokratisera samhällen. Så evangelisation tillsammans med bön är vägen att gå. 

Jonas: Det är lätt att samarbeta eftersom vi utgår från samma grund. Predika ett rent evangelium och våga tro att det räcker. 

Hur tänker ni kring evangelisation och personlig säkerhet för dem som jobbar på plats?

Jonas: Vi går inte in i något om det inte finns ett nationellt initiativ. Redan innan vi kom, fanns det nationella arbetare på plats och de har en egen mission och eget driv. De vandrar med Gud och vet att det finns ett pris att betala för att vara kristen. De driver sina egna projekt och vi stöttar upp. 

Magnus: Vi tänker på samma sätt och samarbetar med olika partner som har egna visioner. En annan viktig bit är att resa och träffa folk på plats, även i osäkra områden. Vi är inte trovärdiga om vi inte kan åka dit, be tillsammans och visa att vi står tillsammans. 

Jonas: Missionscentret kommer också att fungera som en fristad där de kristna kan söka skydd, få träning och sedan återvända till fältet. 

Vill du vara med och bidra till byggandet av Missionscentret?
Ge en gåva via Swish: 123 900 36 25 och märk din gåva med ”indien”