Samira ber till Jesus i moskén
Samira går hem med ett leende på läpparna. Vinden grabbar tag i hennes hijab. Hon har forfarande inte fullt vant sig vid att ha slöjan på sig. Men det är värt det om hon får fortsätta besöka sina vänner och läsa ur Den gröna boken tillsammans med dem.
Det är så de kallar Bibeln, Samiras vänner, våra hemliga missionärer. Det är en speciellt framtagen bibel på ryska, som gör steget mindre för de muslimska invånarna i Kaukasien att börja läsa Bibeln. Men det är forfarande samma budskap om tro, hopp och Guds gränslösa kärlek.
Samira läste boken och upptäckte vem Gud verkligen är. Något skedde på hennes insida och hon sa ja till att följa Jesus.
Under de första månaderna som troende döpte Samira sig själv 5 gånger, allt i hemlighet när ingen var närvarande. Men när vännerna berättade att det räckte med ett dop, och att det var ett dop av tro, föll alla bitarna på plats. Hon förstod att man bekräftar och tar emot Jesu kärlek och nåd en gång för alla.
Samira kunde inte låta bli att berätta för sin familj vad hon hade funnit men möttes av total oförståelse, hot och förmaningar. Livet blev tuffare än hon någonsin kunnat tänka sig. Att en familjemedlem blir kristen är en djup förnedring för familjens heder i denna ryska delprovins.
Rädsla sköljde över Samira. Hon ville inte ”försvinna” som så många andra troende gjort, som antingen mördats eller flytt till främmande platser där ingen kände dem. I ett samtal med våra hemliga utsända bad de till Gud om vägledning och hjälp. När hon mötte vännerna några dagar senare berättade hon något kontroversiellt – Hon kände sig manad av den helige Ande att börja bära hijab igen.
Den första tiden med hijab förstod inte Samira riktigt vad Gud menat med detta, men månader senare skulle hennes val att hedra relationen till samhälle och familj bli banbrytande för hennes egen framtid. Hennes heder blev återställd och hon har fått mer ingångar att dela med sig om Guds verkliga kärlek och sprida Jesu ljus till de hon möter i vardagen.
Även i familjen skedde något. Hennes barn som kämpat i skolan går det nu bättre än någonsin för, och hennes relation till maken har också förändrats. Han har gått från att dricka alldeles för mycket alkohol till att bli nykter och börja ta mer ansvar i familjen.
Idag är Samira en av de mest trogna besökarna i den lokala moskén. Hon ber fem gånger om dagen. Men det inte många vet, är att hon ber till den levande Guden som sänt sin ende Son hit till oss som mänsklighetens räddare. För henne har bönestunderna i moskén fått bli ett sätt att alltid hålla sig nära Jesus. Men så ofta hon kan går hon också hem till sina vänner för att få samtala om det hon läser i Den Heliga Skriften och dela gemenskapen, tron och livet, med andra som älskar Jesus lika mycket som hon gör.