”Kvinnorna är vägen till Jesus för muslimerna”
Ljus i Öster stöttar pastorsparet Khasan och Amara som jobbar i en förort till huvudstaden i ett centralasiatiskt land. De arbetar i en officiell registrerad kyrka och har stort fokus på lärjungaskap. Khasans ögon gnistrar när han berättar om visionen för kyrkan.
”Vi vill se många lärjungar till Jesus i vår stad. Just nu tränar vi tolv ledare, bröder och systrar, som får lära sig hur man gör lärjungar på ett bra sätt. Vi träffar dem varje vecka och målet är att utbilda lärjungar som i sin tur tränar nya lärjungar”, säger han.
De vill att alla små byar ska ha egna kyrkor och de har en klar vision för hur de kan nå muslimer på bästa sätt. Khasan fortsätter:
”Min fru Amara är också evangelist, hon jobbar med kvinnor och lär dem hur man delar evangeliet. Inom islam är det bara män som kan gå till moskén, men vi ber speciellt för kvinnorna eftersom vi tror att kvinnorna är vägen till Jesus för muslimerna.”
När kvinnorna tar emot Jesus, går de ofta hem och berättar för sina män. På det sättet kan en hel familj bli troende. Pastor Khasan har egen erfarenhet av det då han fick höra evangeliet för första gången från sin mamma.
Under 1990-talet brukade några kristna besöka ett fängelse i området där Khasan bor och en man med namnet Ivan tog emot Jesus i fängelset. När Ivan blev frigiven, talade han om Jesus till sina grannar och tio personer blev frälsta. Han letade också upp pastorn som han hade mött i fängelset och fann honom i huvudstaden. Några år senare kom Ivan tillbaka till den staden han hade suttit i fängelse och startade grupper för kristna. Khasans förskolelärare gick till ett sådant möte och blev kristen. Han berättar:
”Min förskolelärare kom sedan hem till oss och berättade om mötena för min mamma. Nästa gång följde min mamma med till ett möte och blev frälst. Då började hon dela evangeliet med oss barn. I början ville jag och min bror inte lyssna på henne, eftersom vi var muslimer.”
”Det var en svår tid i livet för mig, jag ville inte ens leva och min mamma var orolig för mig. Hon frågade: ’Vad är det som är fel?’ Jag svarade: ’Jag vet inte men jag vill inte leva.’ Då frågade min mamma om hon kunde be för mig och när hon gjorde det kändes det som att ett ljus tändes i mig. Det var som en knapp på en strömbrytare som trycktes på inom mig. Jag gick med till nästa möte och gav mitt liv till Jesus. Det var år 1997 och jag kommer fortfarande ihåg att allting kändes så lätt och ljust. Ljuset tändes i mig. Jag gick till bibelskolan och Gud gav mig mitt liv tillbaka.”
Namnen är ändrade av säkerhetsskäl.