Från gatubarn till församlingsplanterare

Vår nya lokala arbetare är 22 år och har precis flyttat till ett grannland i Centralasien, för att plantera en församling. Det är för farligt att avslöja namn och platser men vi vill gärna dela med oss av brevet där hon berättar hur hon gick från gatubarn till missionär, efter ett möte med Guds kärlek.

Mitt namn är ▆▆▆▆▆, jag är 22 år gammal, och föddes i en liten by i ▆▆▆, ▆▆▆▆▆▆. Min pappa var beroende av alkohol och slog min mamma väldigt svårt. Mina föräldrar skilde sig när jag var 3 år och min mamma lämnade mig och min syster hos min pappa. Tyvärr förändrades inget efter att min mamma lämnade oss, pappa fortsatte dricka. Han stack ofta hemifrån och vi såg honom inte på flera månader i taget.

Min syster och jag hatade varandra. Vi fick klara oss själva och växte upp på gatorna. Tidigt i barndomen började jag dricka alkohol och jag var alltid omgiven av dåligt sällskap. Alla mina vänner var så där. Jag såg ingen framtid för mig själv och funderade på att ta mitt liv. Mina vänner levde lika hopplöst. Jag var ensam och fick ingen kärlek från mina föräldrar, så jag var elak mot alla runt mig. Jag såg mig själv som ett misstag och förstod inte vad meningen med mitt liv var.

När jag var 13 år blev jag inbjuden till en ungdomskväll i en kyrka. Det var första gången som jag besökte en kyrka. När jag kom dit såg jag människor som log och jag kände kärlek som riktades mot mig. Min första tanke var ”de ler mot mig, men varför? De älskar mig, men varför skulle de älska mig?”

Det berörde mitt hjärta djupt. Jag kände kärlek och acceptans och jag insåg att jag inte ville sluta känna det. Jag började be till Gud att han skulle göra mig fri från mitt beroende och ge mig frälsning. Gud helade mig och många sår i mitt hjärta, och Han gav mig en kallelse. Vid 13 års ålder började jag omedelbart att tjäna i kyrkan, på alla sätt jag kunde. Vid 14 började jag tjäna i lovsångsteamet och vid 17 blev jag en av lovsångsledarna. Jag insåg att jag ville ge hela mitt liv i tjänst för Gud, och jag bad att Gud skulle använda mig. 

När jag fyllde 19 så planterade vi den första kyrkan som tillhörde ▆▆▆▆▆▆▆▆▆ och jag visste att det var det jag ville göra hela livet. Förra året bestämde jag mig för att lämna mitt land och flytta till ▆▆▆, ▆▆▆▆▆, för att plantera en kyrka och betjäna människor i den regionen. 

En till sak som förundrat mig i mitt liv med Jesus är att det alltid varit svårt för mig att kommunicera med människor. Jag trodde inte att jag kunde vara användbar för andra. Men när jag kom till Kristus så gav Gud mig möjligheten att betjäna andra. Han gav mig ett hjärta för unga människor. Idag har jag lärjungar – unga tjejer som jag predikat för som har beslutat sig för att ge sina liv till Jesus. För mig är det en stor välsignelse och ett privilegium att få vara dessa tjejers mentor. Förra månaden blev en av flickorna, vars namn är ▆▆▆▆, helad från cancer. Det var ett stort mirakel för henne och det förde henne närmare Gud. Vi firar alla segrar och bär alla svårigheter tillsammans. 

Att tjäna Gud och människor runt om mig inspirerar mig verkligen och jag är tacksam för att Gud använder mig på det sätt som Han vill.