Förföljelse kan släcka ett liv, men vittnesbördet går inte att utsläcka

Mitt i nattsvart mörker där martyrer mist sina liv har förföljare, åskådare och läsare sett något obeskrivligt. Ett vittnesbörd som är odödligt. En kärlek de aldrig glömmer. 

Ibland kan vi nästan romantisera hur det är att leva under förföljelse. Men det finns inget vackert i det mörker som ren ondska är.  Dessa historier som gör att vi mår illa och som vi därför nästan inte vill dela vidare. 

Men medan förföljelsen står för mörkret, står vittnesbördet för den totala motsatsen; Ljuset som bryter fram där natt nu råder. De troende som älskar Jesus med allt de har, och håller fast in i det sista. De uppvisar en kärlek som stannar kvar hos förföljare, åskådare och läsare. Och ju mörkare det blir, desto klarare lyser kraften i deras vittnesbörd. Därför förtjänar varje berättelse att få höras, och kanske ännu mer vittnesbörden från de vars röst har tystats för gott. Ett sådant vittnesbörd som biter sig fast ägde rum på 90-talet i Nordkorea. En avhoppare från den nordkoreanska armén, vid namn Chi, berättar om något han aldrig kommer glömma. 
 
Chi och de andra soldaterna höll på att riva en tom byggnad, för att göra utrymme för en kommande väg, när de fick syn på en dammig liten anteckningsbok i gruset. Inuti boken fanns 25 namn. Myndigheterna synade blocket och upptäckte att det var en lista på medlemmar i en hemlig församling. Det är inte ovanligt i Nordkorea att man gräver ner viktiga förbjudna papper, såsom bibelsidor, för att inte bli ertappad under inspektioner i hemmen. 
 
Avhopparen Chi berättade att de 25 kristna hämtades dit, och man kallade även dit allmänheten för att göra en markering om hur olagligt det är att vara troende. 5 namn utmärkte sig som ledare i församlingen. Dessa bands fast och lades ner på marken på byggarbetsplatsen, framför en ångvält. 
Budskapet var tydligt. Det fanns inga tvivel på vad som skulle hända. De skulle dö. 
 
En röst skar genom luften. En livlina slängdes ut. Rösten säger att de inte behöver dö denna dag, men det finns ett villkor. Om de avsäger sig sin tro på Jesus Kristus och väljer att bara tjäna Kim Il-sung och Kim Jong-il, då ska de få leva. Då ska allt bli som vanligt igen.

Svaret från de kristna ledarna skar också genom luften. Total tystnad. Inte en enda av de kristna pastorerna sa ett ord. Och tystnaden proklamerade deras val – att Jesus var deras Herre. Att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre. (Rom 8:38-39)
 
Till slut gavs ordern till ångvältens chaufför att döda pastorerna. Chi berättar om det fruktansvärda ljudet som hördes när ångvälten rullade över, och spräckte deras huvuden.
 
Det finns ingenting vackert i mörkret. Bara mörker. Men Chi och alla andra som stod där såg någonting de aldrig kommer glömma. De såg mod. De såg tro. De såg övertygelse. De såg en kärlek som övervinner allt. Och frön såddes den dagen som fortsätter växa ända in i evigheten. 

Förföljelse kan släcka ett liv, men vittnesbördet går inte att utsläcka. Det fortsätter göra mäktiga saker, varje gång vi delar det vi själva sett eller från andra hört. Så fortsätt berätta!