Evangelisterna navigerar över minerad mark

Under sensommaren åkte tre av oss från Ljus i Öster på en rekognoseringsresa, där vi fick möjligheten att inför en eventuell insats undersöka det andliga läget i Bosnien och Hercegovina. Ett land med endast 0,06 procent kristna och historiska spänningar mellan muslimer, katoliker och ortodoxa kristna. 

När planet girar ser vi en första skymt av huvudstaden Sarajevo. Vi kliver ut i 35-gradig värme, stryker svetten från pannan och hälsar på vår guide Sasha. Historiskt sett har vi stöttat flera insatser i regionen men nu var vi på plats för att förstå hur vi bäst kan bistå de lokala kristna i en tid som denna.

Av Sasha får vi lära oss mycket om Bosnien, dess historia, kultur och övergripande om de kristnas situation. Han tar oss land och rike runt för att låta oss möta det lokala ledarskapet på ett flertal orter. På fem dagar besöker vi 8 städer och byar. Först bär det av söderut, via ett läger vid sjön Borako ned till den antika staden Mostar, där vi möter pastorer, projektledare och missionärer. Dagen därpå går resan västerut mot Jaice som ligger magiskt vackert ovanför ett glittrande vattenfall. I skymningen äter vi middag gjord på traditionellt bosniskt vis (stekt i en klocka) och lyssnar till de lokala ledarnas kreativa idéer om hur man når en ny generation bosnier. Dag fyra bär det av mot Prijedor och Banja Luka i norr, dag 5 till Bijelina och Tuzla i öst. Kvällen innan hemresan rullar vi in i det lilla gruvsamhället Vareš. 

Utmed vägen, bland de övergivna bruksbyggnaderna ser vi skymten av ett skelett. Det är stort som ett urtidsdjur men stålet är färgat av rost. För snart 30 år sedan briserade en av det bosniska krigets alla granater här och förstörde stålbruket och dess härdar. Den förvridna stålkonstruktionen utanför Vareš är bara ett av en mängd synliga ärr från kriget som varade på balkanhalvön mellan 1992–1995. Gamla husväggar vittnar om kulorna som sköts och splittret som flög. Orsakerna till konflikterna är tabu. Människors identiteter är cementerade i de religiösa traditionerna. De historiska spänningarna mellan folken är på samma sätt som skogen vi passerar, minerad mark. Av den anledningen är evangelisterna försiktiga med vad de gör och vad de säger. Evangelisationen behöver planeras så att den inte riskerar att trappa upp dessa spänningar. 

Bosniakerna, en av folkgrupperna i Bosnien, är ett onått folk. Det finns ungefär ca 0,06% evangeliska kristna i hela landet, knappt 600 personer enligt vår guide. Här finns alltså mängder med människor som inte har fått höra om vem Jesus är.

Utifrån vårt mål att nå de onådda vill vi etablera oss bland det bosniska folket. Samtidigt som det är uppenbart att mycket behöver göras, ser vi att mycket redan görs. Kyrkorna må bestå av få medlemmar men de sår så mycket det bara går. Resurserna strömmar in från utlandet, men många av ledarna har tröttnat på givare och missionärer som kommer och går. Många broar är redan brända. Det krävs alltså ett långsiktigt tänk och en gediget planerad insats i Bosnien och Hercegovina. 

För varje möte med kyrkornas ledare klarnar bilden av Bosnien alltmer men det verkar dock ligga i betraktarens öga huruvida framtiden är ljus eller inte. Flera av pastorerna i Bosnien bedömer att läget är svårt. Det finns en utbredd missmodighet över ett arbete som pågått länge men som i deras perspektiv gett alldeles för lite frukt. Men vi mötte också de ledare som inser svårigheten utan att beklaga sig över det svåra läget. Ledare som sår med optimism och med en förväntan att det som såtts en dag ska bli skördat. 

I Sarajevo passerar vi byggnader som beskjutits, basarer som stått i århundranden och kolosser som lämnats kvar av den jugoslaviska kommunistregimen. De flesta av dessa betongklossar står övergivna. De är satsningar från en svunnen tid som ingen verkar känna något ansvar för. Ingen underhåller dem och de lämnas att förfalla. 

Det har satsats mycket på Bosnien. Men utan underhåll kommer kyrkornas och missionärernas satsningar förfalla utan att ge resultat. Under resan insåg vi att Bosnien behöver underhållas i bön. Den bosniska kyrkan är i stort behov av böner som bryter igenom den mark som de sats att bruka. Efter kriget på 90-talet segregerades landet ytterligare och hela byar rensades på minoriteter. I huvudstaden Sarajevo är till exempel ungefär 95% av befolkningen muslimer. Däremot bor det väldigt få muslimer i norra och nordöstra delen av Bosnien men många ortodoxa kristna. 

Det är ett stort steg för en bosnier att bli kristnen och därmed lämna sin religiösa identitet. Bosnien är även ett land med stora materiella behov. De unga lämnar landet i rask takt. Vi behöver alltså be för bosnierna och samtidigt stödja välriktade satsningar. Utifrån samtalen med de lokala kristna har vi valt att stötta sex projekt i Bosnien och Hercegovina. Syftet är att nå ut till bosnier i muslimtäta områden.

Vill du vara med och förändra Bosnien? Be om minskade spänningar mellan folkgrupperna och ökad optimism bland de kristna. Du kan även ge en gåva och på så vis vara med om att starta upp ett samarbete med de bosniska kristna. 

Läs mer mer på ljusioster.se

Vill du vara med och välkomna ännu fler in i Guds rike?
Ge en gåva till vårt arbete i öster!

Swish 900 36 25 | Bankgiro 900-3625