”Det pågår en systematisk och medveten diskriminering”
”Det pågår en systematisk och medveten diskriminering”
Anatoly Pchelintsev är en av Rysslands främsta advokater för mänskliga rättigheter. Nu berättar han om vad landets nya antiterrorlag inneburit för religionsfriheten.
– Om myndigheterna vill ställa en person inför rätta kan de alltid hitta ett sätt att göra det.
Anatoly Pchelintsev är professor i juridik. Han är ledare för ”The Slavic Centre for Law and Justice” i Moskva och sitter, sedan 25 år, med i ryska Dumans expertkommitté gällande religionsfrågor. Han agerade även expertråd och var med och skrev vissa delar av Rysslands nuvarande grundlag när den stiftades 1993 – en grundlag som garanterar ett starkt skydd för religionsfrihet, menar Anatoly Pchelintsev.
– Vår grundlag är bra. Den inkluderar även rätten att utöva sin tro enskilt eller tillsammans med andra, säger han till Ljus i Öster.
Men trots det starka skyddet i grundlagen har religionsfriheten under de senaste åren ifrågasatts. Anatoly Pchelintsev beskriver ett Ryssland där det pågår en systematisk diskriminering mot religiösa minoriteter. Religiösa grupper såsom scientologerna och Jehovas vittnen har gång på gång blivit förnekade sina rättigheter. Antalet rättsfall gentemot protestantiska och muslimska organisationer har också ökat under de senaste åren.
– Diskrimineringen är medveten och sker mot religiösa grupper som är små och otraditionella, säger han.
Anatoly Pchelintsev berättar om flera fall där religiösa organisationer fått avslag för att registrera sig. Kyrkomöten och gudstjänster har stoppats av polisen, församlingar har nekats rätten att äga mark och bygga kyrkor och troende har mot sin samvetsfrihet tvingats att göra militär tjänstgöring med vapen. För de protestantiska kyrkorna har även förtal i nationella medier varit ett stort problem.
– Det sprids mycket rykten i massmedia. Protestantiska kyrkor har blivit felaktigt anklagade för att ha stulit ägodelar och mark. Flera tidningar har skrivit att medlemmarna har dåligt inflytande på barn. Jag och mina kollegor arbetar för att skydda dem och deras goda namn, säger Anatoly Pchelintsev.
Under hösten har deras arbete blivit allt intensivare. Den 6 juni antog ryska Duman en ny så kallad ”antiterrorlag”. Den nya lagen slog fast att mission eller evangelisation utan tillstånd är förbjuden. Men vad som räknas som mission och vilka som lyder under den nya lagen har däremot varit otydligt. Många har därför bötfällts för olaglig missionsverksamhet.
– Det är en fånig lag – för den är helt ologisk. Den innehåller många motsägelser, vilket gör den svår att använda. Eftersom lagen är så brett formulerad kan myndigheterna, om de vill, alltid hitta ett sätt att anklaga en person utifrån den här lagen, säger Anatoly Pchelintsev.
– Ryska präster och pastorer får bedriva mission utan tillstånd. Men om en annan kyrkomedlem gör samma sak kan det tolkas som olaglig mission. Frågan är dock inte självklar – för samtidigt säger myndigheterna att individers rättigheter inte står under den nya lagen.
För att en ny lag ska bli antagen i Ryssland krävs det att Duman (riksdagen) gjort tre genomläsningar av lagförslaget. Den första genomläsningen är alltid den viktigaste. Vid det tillfället granskas lagen noggrant och då tas beslut om större förändringar. När den nya ”antiterrorlagen” presenterades första gången fanns inga regleringar kring mission. Därför rådfrågades aldrig expertkommittéen för religionsfrågor. Anatoly Pchelintsev och de andra expertråden fick därför en chock när det plötsligt gjorts ett tillägg om mission strax innan lagens andra genomläsning.
– Expertkommittén fick inte ens veta om det. Vi fick inte sitta med vid några offentliga rättsprövningar eller ge synpunkter på lagen. Så vår första reaktion var väldigt negativ. När vi sedan började läsa lagen var vår andra reaktion ännu värre. För nu insåg vi vad vi hade fått, säger Anatoly Pchelintsev.
Men lagen i sig är inte det största problemet, menar Anatoly Pchelintsev. I stället är det myndigheters låga kunskapsnivå om religiösa organisationer och religionsfrihet som oroar honom mest. Tjänstemän i polisväsendet och i domstolar har missbrukat den nya lagens svagheter, utan att ta hänsyn till den starka grundlagen som garanterar både religionsfrihet och mötesfrihet.
– Lagen är inte bra. Men den förbjuder inte missionsaktiviteter rakt av. Problemet är att våra myndigheter tolkar lagen som ett förbud för mission, säger Anatoly Pchelintsev.
Varför diskrimineras religiösa minoriteter?
– Det finns en rädsla för att de religiösa minoriteternas makt ska växa. Att federationen ska förlora sin religiösa identitet som ett konfessionellt ortodoxt land. Det finns exempelvis uppemot 6 000 protestantiska organisationer som är registrerade. Men det finns runt dubbelt så många oregistrerade. Sedan ökar den radikala islamismen i Ryssland. Myndigheterna försöker hitta sätt att skydda samhället. Ibland gör de det väldigt oprofessionellt, vilket skapar problem. Slutligen handlar det om brist på kunskap och utbildning om religioner.
Finns det hopp för religionsfrihet i Ryssland?
– Ja, absolut. Det är därför vi överklagar varje domstolsbeslut som fäller någon för olaglig missionsverksamhet. På det sättet hoppas vi skapa bra praxis för hur domstolar och myndigheter ska tolka den nya lagen.
[cs_promobox column_size=”2/3″ cs_promo_image_url1=”Browse” bg_repeat=”yes” cs_promobox_title=”Fakta” text_align=”left” cs_link_title=”.” cs_link=”#”]I dag finns det 27 000 registrerade religiösa organisationer i Ryssland. 15 000 av dem tillhör ortodoxa kyrkan. 6000 är protestantiska organisationer (de flesta tillhör pingströrelsen, därefter baptistsamfundet och adventisterna). Det finns ungefär 6 000 muslimska organisationer och runt 400 katolska- respektive judiska organisationer registrerade[/cs_promobox]