Amish släppte e-biblar med drönare över Islamiska Staten

Vi har tidigare berättat om hur elektroniska biblar förts in i IS-kontrollerade områden, men nu kan vi avslöja vem som höll i drönarnas kontroller. Bönder, som hämtade direkt från 1700-talet, drog på sig mörkerglasögon och begav sig ut i natten.

När man föreställer sig vem som är mest lämpad att flyga avancerade drönare med elektroniska biblar in i ett krigsdrabbat område i Mellanöstern är kanske inte Amish-familjer från Pennsylvania det första som kommer upp. Amish för snarare tankarna så långt från teknologi man kan komma. 

Mitt bland bilar rullar hästar och vagnar med stora familjer längs gatorna i amerikanska mellanvästern, på väg hem till sina gårdar. De traditionella täckande kläderna, skäggen utan mustasch, hättor och hattar. Amish-folket sticker helt klart ut i den moderna stadsbilden. 

Amish är en anabaptisk kristen rörelse som finns i Nordamerika, lever avskilt i egna samhällen, och som behållit stora delar av den livsstil som deras förfäder hade. Rörelsen startade i Schweiz i slutet av 1600-talet och kom senare till Amerika där den finns idag. Alla förgreningar är inte lika strikta, men många som tillhör det som kallas Old order Amish har varken tv, bilar eller lampor. De tillverkar mycket själva och odlar sin egen mat. Ödmjukhet, enkelhet, gudsfruktan och hårt rutinerat arbete kännetecknar deras liv. 

För några år sedan bjöd vår partner Eugene Bach från Back to Jerusalem in till ett möte om mission i Mellanöstern. Han pratade bland annat om hur Gud använder teknik och elektroniska biblar för att nå de onådda. Mötet var i Pennsylvania, en av staterna Amish lever i, och några av dem var med och lyssnade. Efter mötet berättade de att de väldigt gärna skulle vilja engagera sig. Men hur skulle det ens gå till? Vår partner funderade över deras fina erbjudande och uttryckte samtidigt den så uppenbara utmaningen att de inte ens använder elektricitet… Skulle de ta häst och enspännare över Stilla havet till Irak? Men deras inställning överraskade. 

– Om vi kan sprida evangelium genom teknologi vill vi göra det. Vi använder inte el till annat, men vi kan göra det för att dela de goda nyheterna om Jesus. 

Den här gruppen av Amish står ut i mängden, berättar Eugene. Amish läser och undervisar ofta utifrån de skrifter och förordningar som överlämnats från generation till generation, men den här gruppen hade på egen hand börjat läsa om handpåläggning i Bibeln och det hade väckt något i dem. De började lägga händerna på varandra och be om helande, och de fick uppleva hur Gud svarade på bön med mirakler. Genom den helige Andes direkta ledning blev de karismatiska. Mottagandet i deras Amishdistrikt blev hårt och gruppen exkommunicerades, uteslöts ur sitt samfund, som en följd. Efter uteslutningen har de behållt sina amish-traditioner, men stått för sig själva. 

Nu var de redo att följa den helige Ande på nästa äventyr. De packade sina väskor, åkte till flygplatsen och tillsammans med sina stora familjer klev de ombord på ett flygplan till Irak. 

– Med sina skägg och svarta kläder passade de perfekt in i Mellanöstern, berättar Eugene och skrattar.

Väl där hyrde de ett hus och började tjäna Gud genom att delta i hjälparbete. I ett närliggande flyktingläger fanns det stora sanitetsproblem som gjorde både vuxna och barn sjuka. Det behövdes någon som kunde installera toaletter som fungerade trots bristande tillgång till el och avlopp. Amish-familjerna var som skräddarsydda för uppgiften och satte igång att bygga uthus för varje hem, precis som de gjort i sina egna hem i Amerika. De tog hygienen i lägret till en helt ny nivå och förutom att det blev rent och fräscht blev det också mycket säkrare. 

Eugene visade dem elektroniska biblar av den typ som är ungefär lika stora som ett kreditkort, och tillsammans började de visionera om att få in biblar till IS. Tanken att sprida biblar bland IS kom först från tanken att det bland terroristerna kunde finnas en Paulus. Någon som förföljt och dödat kristna men som Jesus ville möta och förvandla. Amish-folket var drivande i projektet och föreslog att man kunde släppa biblarna från drönare (en fjärrstyrd flygande farkost). Idag använder många fotografer mindre drönare för att ta foton ovanifrån, medan militär ibland använder större modeller för att attackera ett mål utan att riskera en pilots säkerhet. Det blev så att amish-folket åkte tillbaka till USA och mötte uppamerikansk militär som lärde dem att flyga de drönare som skulle användas. 

Amish-folket tog med sig tre drönare som packades ned och fördelades mellan de olika familjernas handbagage. Drönarna var stora att frakta för hand, de hade en vingspann på 5 meter. Olika familjer tog därför olika delar, fördelat på flera olika tillfällen. Vem hade kunnat ana att hemmafruar i långa kjolar gick med barn i ena handen och väskor som innehöll cockpits i den andra. 

Många delar blev dock konfiskerade under resorna, men som ett mirakel tog sig en uppsättning av alla delar in, och kunde sättas ihop till en enda drönare. En riktigt svår nöt att knäcka var sedan hur de skulle få tag i mörkerglasögon. Operationen gick inte att utföra utan dem. Mörkerglasögonen behövde smugglas från USA till Irak, samtidigt som de är extremt svåra att få tag i där eftersom USA klassar de som ett vapen och övervakar handeln. Back to Jerusalem fick till slut tag i en kontakt som kunde ta risken. 

Amish begav sig ut för att undersöka den bergiga terrängen mot gränsen. Området mellan Mosul och Syrien var då under IS kontroll och det var farligt att vistas i närheten. Någonting hände som i stunden verkade vara ett stort nederlag, men som senare visade sig vara ett gudomligt ingripande. Vi kan av säkerhetsskäl inte gå in på detaljer, men det hela ledde till att de fick myndigheternas tillstånd att flyga drönare på den kurdiska sidan av gränsen. Utan tillståndet hade det inte gått att slutföra uppdraget. 

Ett lämpligt område röjdes från stenar och användes som landningsbana. Med mörkerglasögonen på lastades tre biblar per flygtur och styrdes in över Islamiska Statens gränser för att släppas på strategiska platser. E-biblarna var inslagna i instruktioner för hur de skulle användas. Utan dessa är det svårt att förstå hur man får fram bibeltexterna – ett extra skydd för bibelläsarna ifall apparterna upptäcks av fel personer. Det blev möjligt att genomföra mellan 15-20 flygningar vilket innebär att cirka 45-60 biblar smugglades in. Det här var framför allt en stor andlig seger. ”Andens svärd, som är Guds ord” 

(Efesierbrevet 6:17), slog sig in på fiendens territorium, där så många kristna fått ge sina liv. Ingen vet vad som hände med biblarna. Om de hittades av en ”Paulus”. Om någon blev omvänd och frälst. Men Gud var angelägen om att biblarna skulle in, och vi är övertygade om att den plan Gud hade gick i fullbordan. 

Den här gruppen från Amishfolket har fortsatt komma till Irak. De har ett roterande schema där familjerna turas om att åka över. Eugene berättar att Amish är vana vid en livsstil som inte är fylld av underhållning och nöjen, som kulturen är i väst. För dessa familjer blir det istället höjden av spänning att få åka ut på missionsfältet. 

Guds tankar är mycket större än våra. Han ser att den som vi ibland räknar bort, kan vara precis rätt för uppgiften. Och framför allt så påminner Gud oss om att Han kan göra vad som helst genom oss, bara vi har ett villigt hjärta.

FOTNOT: Ljus i Öster arbetar inte i Irak i dagsläget, men vi stöttar Back to Jerusalem i produktionen av elektroniska biblar.